alvalundvall

Hejhej!

Igår så for jag och Abbe till farfar och farmor.

Så att vi har sovit här inatt.

Om ett tag så sticker vi till Husum för att Abbe har innebandy match.

Senare ikväll så hoppas jag på att få fara på hockeyn.

Dom fick ju en poäng i torsdags!

Så det är ju iaf påväg till rätt håll!

Nu har jag bara en sådan lust att skriva! Så ja! Men ni vet ju att jag tog en blogg pause för ett litet tag sedan. Kände det att jag inte var i mitt fulla bruk psykiskt. Jag kände det att det fanns inte någon mening till nånonting längre. Jag ville bara skita i allt. Jag har ju också pratat mycket om att tänka som ni kanske vet. En bland dom tusen taknarna som jag var tvungen att tänka på då var "Om jag skulle försvinna ifrån denna jord, vem skulle sakna mig?" Min första tanke var ju självklart ingen, men jag var tvungen att tänka längre. Och sedan sätta mig in i sitvationen. Tex, om jag var mamma och hade två barn och skulle mista mitt ena, skulle jag sakna det då? Vilken är en ganska enkel fråga. Jag kom då fram till att dom som skulle sakna mig var mina vänner och min familj. Det är dom jag är till för. Då tänkte jag det att, nu ska jag bara leva för dom. Kärlek kommer om det kommer. Jag ska ta dagen som den kommer. Jag ska ta allt som det kommer. Vilket funkar! Detta är ett litet tips tille er med dåligt självförtroende.