Att känna sig svag är okej.
Kategori: Att leva med en muskelsjukdom
Att få läsa om folk som tränar hela tiden på gym osv-och att veta att man inte kan själv-
Att bli frågad nästan varje dag om och när jag kommer kunna spela fotboll igen-när man inte vet någonting.
Att folk kommenterar varför man går konstigt-när man har så ont så att man inte vet om man kommer en meter till
Att halka efter ens vänner när man är ute och går-pga att man får ont.
Att folk kommenterar att man är svag-när man inte kan gör något åt det.
Att se alla kunna springa, hoppa, skutta-när man vet att om man själv skulle göra det så skulle jag ha ont i flera dagar.
Att vilja göra allt för att visa sig stark för att slippa allas blickar-men kan inte gå riktigt.
Att få frågan om man någonsin kommer bli frisk-när man inte vet.
Att folk säger att dom inte orkar eller tycker att det är drygt att vara med på gympan-när jag skulle göra allt för att vara frisk och vara som alla andra.
Det är detta som är det jobbiga. Att känna att man inte riktigt passar in i sammhället. Att inte vara som alla andra. Jag tänker bara på att jag ska vara stark. Att det inte gör ngt om någon ser mig svag. Men det gör det. Att känna blickar när man går. Det är inte kul. Jag vet att jag är stark. Men en sak ska ni alla veta. Ni kan inte får inte glömma det. För att vara stark, måste man vara svag.
Det är okej att gråta. Det är okej att vara frustrerad. Det är okej att vara ledsen.
Att hålla tillbaks tårarna och alla känslorna gör saken tusen gånger värre. Då skjuter man bara på det hela.
Lev idag. Var glad, var ledsen, va så som du känner för. För efter allt det dåliga kommer det något bra, än vad det är!
Stay strong.
Bloggadress: http://Zabelle.blogg.se